Jag har faktiskt tappat min väg, den som stod där framför mig så tydlig, så klar.. Den finns inte där längre, vilseledd någonstans där jag inte längre känner mig trygg..

Efter att du lämnade mig här så har bara allt blivit så suddigt, jag vet inte längre vart jag själv är på väg, du satte mig mitt i stormen och jag vet faktiskt inte hur jag ska hitta ut därifrån om jag någonsin kommer göra det för just nu är allt bara upp och ned i mitt liv, ingenting är som förr kommer det någonsin bli som förr? Ingen kommer någonsin förstå, jag vill inte att någon heller ska förstå men jag önskar någon bara kunde räcka ut en hand som jag vet skulle hjälpa mig härifrån, men just nu vet jag inte om den handen ägs av någon..

Jag blir så arg på mig själv, jag lovade dig att jag skulle leva för dig men jag gör tvärtom jag lever inte alls.. Jag vet inte hur jag ska få min värld i rätt riktning utan dig min vän, varje dag är du i mina tankar..

nu ska jag sova..