Denna dagen, en Tisdag den 16 mars 2010 är det precis två år sedan Erock valde att lämna allt här, det är en tuff dag att ta sig igenom men jag får ta och göra det i ära till honom, min vän .. Hade så gärna velat gå till din grav och tända ett ljus för dig idag, jag saknar dig lika mycket för var dag som går, men jag försöker anpassa mig, låta mig själv gå vidare även om det är det svåraste man kan göra, för det är ingenting man vill, men något man måste tids nog, jag har nog dragit på det alldeles för länge..

Jag kommer precis ihåg vad jag gjorde denna dagen för två år sedan, det är som att allt går i slowmotion, jag kom hem samma dag från Linköping för att jag hade match med Kärra, hade fått samma natt ett sms av Erock som det stod "kollar filmen där vi jagar kor;)" och sen var jag tillbaka i götet och åkte ut till Kärra för match, det gick faktiskt riktigt bra den matchen med, sen satte vi oss massa folk på bussen hemåt så klickar det till i min mobil av min kusin Erik där det stod "Erock har tagit livet av sig" och jag bara kollade på smset och tänkte vilka jävla idioter sånt där skämtar man inte om (dom var sådana som kunde skämta om sådant nämligen) men jag fick ändå en bitande känsla i magen och tänkte på det där smset länge sen bestämde jag mig för att ringa Erock istället och fråga varför dom höll på som dom gjorde så svarade hans pappa i mobilen istället..

Där föll jag, min värld stannade upp, det var som om ingenting fanns runt omkring en, världen fortsatte snurra medan jag själv stod still, jag har nog aldrig varit så förvirrad och chockad på samma gång, kommer fortfarande ihåg den där känslan, bokade direkt biljett till Linköping.. Tomrummet, det är något som alltid kommer att finnas där, en tom känsla, han valde alltså att lämna en, han gav upp jag gav ju aldrig upp på honom varför gjorde han det mot mig? Vad kunde jag ha gjort? Jag kunde varit där mer, hjälpt honom varför såg jag inte för? Det är frågor som jämt ställs inne i huvudet på en, ångest, man förlåter nog aldrig riktigt sig själv..

Men jag har valt att från denna dagen istället börja leva, sluta rymma och göra det jag vet du skulle velat att man skulle göra..Låta dig leva vidare inom mig och istället tänka på allt roligt vi gjorde, vilken fantastisk människa du var och vara glad att jag var en av dom som fick lära känna dig, lära känna dig på ett annat sätt än alla andra, jag såg dig för den du var inte den många trodde du var..Det här är absolut en dag till att hedra minnet av dig min vän, för vart du än är, vad du än gör just nu så finns du här med mig..

---

Bortsett från allt jag skrivit just så är det en helt fantastisk dag ute idag, soligt och härligt och jag tänkte faktiskt närmare bestämt inte sitta inne idag utan göra något riktigt bra av denna dagen, allt är på väg uppåt och det ser faktiskt mycket bättre ut nu:) Som sagt alla har sina ups and downs vissa längre än andra men man tar sig igenom det ändå, när och hur man gör det är inte frågan det är att man gör det när man väl är redo för det..

Ska inte få ett alldeles för sentimentalt inlägg nu för det börjar bli det nu, utan jag hoppas att ni alla får en helt fantastisk Tisdag och gör det bästa av dagen, positive thinking :)