Den svenska jantelagen

Yes i allära så lever den och gror fortfarande, man hör folk prata som om det var 40 år sedan dom var 20 även om det kanske var 7 ! Hur tråkigt är inte det då ? Att allt ska bli så platt, så tråkigt, så jobbigt, det är ungefär så det låter när man sitter på bussen, på fiket osv och man tjuvlyssnar lite på samtal.

Så ska man vara och så ska man inte vara, jag skiter fullständigt i hur folk tycker att jag ska vara, jag är mig själv och om man inte duger så fine då klarar man sig nog utan varandra. Visst kan man alltid tänka sig för och ta till sig saker man jag skulle aldrig ändra mig för att någon annan vill det, min personlighet. Om man tar Bibbi som exempel, hon är en av de skönaste människorna jag känner men det är ju just för att hon precis som jag är så himla ärlig. All ära till henne men hon är nog snäppet vassare än jag själv !

Jag älskar spontanitet, kan komma på imorgon att jag tar flyget till paris exempelvis, planera kanske man bör göra ibland, men just känslan av att bara leva, vara i nuet och inte någon annanstans !

Samma sak med barnslighet, jag kan vara otroligt seriös och fokuserad men jag skulle aldrig vilja lämna min smått barnsliga sida där jag kan ligga och halvt skratt och halvt gråta till såna sjuka saker ! 

Hur som, ville bara få ut det ur mig, så gott folk tappa inte barnet i er även om ni är 27 ;)



 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0